StarsInStorage

 

Det har hänt så mycket grejer under detta år, både dåliga och bra men som har gjort mig otroligt rik på erfarenheter! Tänkte summera upp lite av de positiva händelserna som hänt mig under år 2013 (som absolut inte är i tidsenlig ordning):

 

* Jag fick äntligen ha egen lya i Piteå, med sovalkov dessutom! ;)

* Avslutade min utbildning på 2Kök

 

* Fick ett underbart sommarjobb i Piteå!

* Erfarenhet av att jobba som fritidsledare på Ung Kreativ.

* Körkort!!! <3

* Jag kunde äntligen ha ett eget husdjur <3 Garrus <3

 

* Fick tag och hade råd med äldre konsoller så som Nintendo 64 och Playstation 2

* Flera kom för att hälsa på mig, bla min halvpappa, bror och sen också två awesome göteborgarkompisar som gjorde livet roligare och kom ut på äventyr.

* Tillbringade en jätterolig helg i Sara's sommarstuga tillsammans med Emil och Steffe (och Sara förstås).

Vi fiskade och jag fick upp dessa ;)

 

 

Fast nä.

 

Och det är det som är problemet...

Jag har för lite tålamod nu för tiden gällande konst, ingen tålamod till att öva. Jag vill vara bra direkt, och det fattar ju vem som helst att man inte kan vara... Jag har ju dessutom ett par år att ta igen då jag nekade till att skapa något själv över huvudtaget under ett par år. Men jag vill inte vänta så länge, jag vill vara lika duktig NU </3

 

Så när jag inte lyckas med det jag ville uppnå från början så blir jag jättedeppig och bara slutar. Jämför mig med andra hela tiden och uttrycker mig "de är så bra att mitt ser ut som att en femåring har gjort det... Kommer att ta flera ÅÅÅR innan jag hunnit komma så långt och då har de också kommit mil vägar längre."

Det blir lite i stil med "Varför sitter jag här och slösar tid när jag ändå aldrig blir bra på det?" och blablabla...

 

Jag kommer inte att sluta såklart, inte som jag gjorde för flera år sedan. Jag jobbar på mitt självförtroende men det är så otroligt jobbigt att känna att man är så dålig på någonting man förut var duktig på och mådde bra av att göra </3

 

En sjukt bra text från flera kloka tjejer angående sex.

Jag skulle dock vilja tillägga något som jag har tänkt mycket på...

 

Det jag stör mig på är varför filmer porträtterar sex som att det är så jäkla perfekt. Ofta är det en kvinna och en man som har haft ögonen på varandra och de går in i sovrummet, av med kläderna och direkt kommer killen och skjuter in sin stake i tjejen och hon bara njuter. Dessutom tar det bara några sekunder innan båda kommer. Samtidigt.

Eh... va?

Nog kanske det händer att vissa lyckas med att det är pang på och att man kommer samtidigt osv, men jag och många andra har aldrig upplevt att man står med neonskyltar där det står "JAG ÄR SÅ KÅT ATT DU KAN PENETRERA MIG VÅLDSAMT DIREKT." och ibland så får man aldrig en orgasm ens. Det är sån skev bild många har att båda måste ha fått orgasm för att det skall ha varit ett lyckat sex.

 

Ofta glömmer de den yttepyttelilla detaljen om att man oftast måste stimulera och röra varandra först för att ens kunna ha skönt sex. Länge. Jag vet många förvirrade tjejer som har blivit förvirrade över varför de jämt har ont när de har sex, varför det är så torrt trots att hon var "våt" innan han penetrerar henne och varför det inte går att ha sex direkt utan att behöva runka och onanera. Det är ju så på filmerna? Vad gör jag för fel? Blir det oftast då.

 

Sen är det oftast en till grej som filmindustrin glömmer att lägga till... För de ska absolut, till varje pris, ha med en sexscen för att få fler tittare osv. MEN, det som händer är också att mannen alltid har råstånd och allt går prima skinka för honom att prestera och leverera.

 

Men kära ni, det är inte alltid så. Det finns många killar som är jättekåta och skulle vilja ha sex med en annan partner så mycket, men att det bara inte går att få upp den. Jag tycker att det är fel att lägga det prestationskravet på killar att om de inte har ståfräs så är det något fel på dem. Man glömmer oftast att det inte behöver betyda att sexpartnern är ful (vilket också kan diskuteras men det omtalas oftast att när den är slak så är det för att den andre inte är tillräckligt snygg), eller att det måste vara något fel på en. Visst, det går inte att penetrera om man inte har en hård kuk, men då kan man hitta på något annat som är lika skönt?

 

Det kan vara, precis som med tjejer, att man har mycket i tankarna eller är nervös så man INTE KAN helt enkelt få stånd. Samma sak som att tjejer kan vara våta men betyder inte att de är kåta och kan ta emot en penetration.

 

 

Jag förstår gott och väl att regissörer och manusskribenter inte vill ha värsta långa sexscenen i en film då det kanske inte är sexet som är filmens plot (nog för att jag tycker att de gärna kan skippa det helt men ja, det är ju så himla viktigt för dem att ha med det), men man behöver inte göra det så himla "perfekt". Det är ju det som filmskapare har sån magi med, att trixa med en film så att även om en scen är kort så skall man förstå att den höll på en längre tid. Man behöver inte ha med penetrationen och orgasmen, man kan väl se efteråt att de är glada och nöjda? Och så kan man ha fått se mer av förspelet?

 

Sen tycker jag också att det är brist på att se en kondom i filmer. Filmskapare HAR blivit bättre på att visa det, men inte tillräckligt bra. Fortfarande kan de ha sex utan preventivmedel och allt är frid och fröjd, ingen gravid eller smittad. Och jag tror att det ofta är därför så många ungdomar har sex utan preventivmedel och bara tar dagen-efter-piller.. De vet att det är fel att göra så, men i filmerna går ju stjärnorna utan problem så då är det ju så? ... Eller?

Det är faktiskt inte så jäkla svårt att få med en sekundbild i en film där de öppnar kondompaketet. För oss ska det ju vara normalt, det ÄR normalt, men filmvärlden visar något helt andra och får oss tittare att tro att vi inte är normala.

 

Vill också passa på att föreslå serien "Portkod 1321"! En svensk ungdomsserie som jag tyckte var skitbra :) Skildrar många problem, bla om att sex inte alltid går som planerat...

 

Är hos Leena och Isabella i Pite och julmyser~

Hade en fördjävlig dag igår då jag körde hit för bilen gick inte ens att låsa upp, batteriet var helt dött. Så var tvungen att ladda det flera timmar först och så kom jag hit jättesent..

Men idag skall jag och syrran till stan och shoppa julklappar! Lite sådär i sista minuten, hehe....

 

Sen blir det att ÄNTLIGEN få mitt hår klippt <3 Det är så dött och slitet så det kommer att kännas så fräscht efteråt *___* Och imorgon blir det nog att hänga med Sara innan jag far hemåt, kommer att bli sjukt awesome att få träffa henne igen <3

Tjo´rå!

Nånting som jag har gruvat på mycket är varför jag slutade rita och göra det jag är bra på..?

Jag vet varför, men det är synd. Jag slängde bort en talang som jag var bra på och tappade flera års övning pga det... Jag slutade för att det inte var kul längre, jag var ju ändå inte bra på det, tyckte jag. Kommer aldrig att bli lika bra som de andra så det var lika bra att sluta. Det var inte kul längre när inte hon fanns kvar att peppa mig...

 

Nu när jag tittar på de äldre bilderna ser jag hur mycket kreativitet jag hade och kommer ihåg att jag bara kunde grabba tag i en penna och rita. Nu måste jag ha en referensbild till exakt ALLT jag gör bara för att jag är rädd för att rita "fel", vilket är löjligt för man kan inte rita fel. Jag strävade/r efter så mycket perfektion att jag bara sa "Arrgh, fuck it! JAG VILL INTE!" och la det åt sidan.

 

Att vara konstnär var ändå inte något högt uppskattat i samhället och jag är ju väldigt nyfiken på allt och har alltid velat träna men vågade inte, så då passade jag på att göra det istället. Och jag ångrar det inte för jag tycker fortfarande att det är skitkul att öva taekwon-do, dansa, gymma, simma mm, men jag stötte bort allt jag hade tyckt varit kul förr eftersom det, enligt andra, ändå var "onödigt", så varför skulle jag lägga ned tid på det?

 

Jag saknar det där att målandet och ritandet var det som helade mig förr. Jag fick ut alla mina känslor i mina teckningar och jag visste exakt hur allt skulle se ut...  Jag klarade inte av vardagen utan att ha fått rita en bild. Och då tänker ni säkert "men börja då? Det är väl bara att göra det?"

Jag önskar att det vore så enkelt. Först måste jag acceptera att jag behöver övning innan jag blir bra på det igen, sen måste jag också öka styrkan att orka med allt motstånd från de som tycker att det är onödigt och att jag skall lägga ned det. Sen måste jag själv sätta ett högre värde på det, det räcker inte med att inse att jag behöver det, jag måste tvinga bort de dåliga tankarna om att det finns viktigare saker och tänka "nej, det här är också viktigt" och lägga ned tid på det.

 

 

Det är svårt att förklara för någon som inte varit med om det, men har man inte ritat ordentligt på drygt fem år så är man skiträdd för att börja igen. Man vill att det skall vara perfekt direkt och när det inte blir så så tycker man att man har misslyckats och slutar med det.. Det gäller att komma över den där rädslan och glädjas av ritandet.

 

Och jag måste säga att det märks ännu mer hur långt efter jag är sen jag började på LTU. Alla är så fantastiskt kreativa och duktiga och jag kan inte ens skulptera utan att det ser ut som att en femåring har gjort det...

Men jag försöker att slå bort det... Jag är kanske sämst, men jag kan bara bli bättre på det om jag övar. Och så får jag väl försöka bortse att andra är bättre, för att det hjälper mig inte, det dödar mig bara.

 

Jaha. Då fick man äntligen tid att se denna haha!

Riktigt bra film faktiskt, bättre än förväntat.. :)

 

Har varit hemma i två dagar då bieffekterna slog till rätt hårt på mig... Så fort jag har ställt mig upp har det snurrat till i huvudet och har mått så illa att jag behövt en hink bredvid sängen. Men jag var beredd på detta så jag visste att det var lika bra att stanna hemma. Allt kommer att förhoppningsvis bli mycket bättre snart.

 

Jag har egentligen alltid varit emot mediciner och så... Men när man kommer till en punkt som jag hamnade i så inser man till slut att kroppen och psyket inte längre orkar kämpa själv.. Så då gick jag med på det och nu har jag en positiv inställning för det. Så var snäll med att inte försöka ändra mitt beslut med att säga att mediciner är dåligt, blablabla.. Det är mitt beslut och jag måste pröva, för annars kan jag inte säga att jag har prövat allt. Och det är lite barnsligt att hålla på med armarna i kors och vägra...

 

Förövrigt känns allting rätt så bra.. Jag har ett mål nu och det känns bra att komma in på det positiva spåret igen.

 

Imorgon skall jag iväg på Ske-kai, om kroppen tillåter det. See ya there?

 

 

Nu kan man äntligen pusta ut lite!

Julkorts-projektet i skolan är helt klart och jag och Kristin fick en hel del beröm för våran redigering av filmen <3 Vi kämpade hårt med den och jobbade i ett envist program som fick för sig att ta bort ljud mitt i processen, så jag tyckte att vi gjorde det bra och jag är ändå nöjd över hur den blev :)

 

Jag har även fått min medicin nu vilket resulterade i att jag var tvungen att stanna hemma idag </3 Biverkningar är inget att leka med... 

Igår bjöd Elis mig på bio också <3 Det var den andra delen av Hobbit och den var sjukt vacker att titta på *___* Thranduil's krona, skogsalvernas rike habbahabbahabbaaa <3 <3 <3 Älskar även Tauriel som är den kvinnliga badasskaraktären som jag tror de flesta kommer att gilla när man ser filmen <3 :>

 

Dock var jag ganska missnöjd då jag hade enorma förväntningar på den... De hade tagit bort massa godbitar ur boken, men samtidigt lagt till (väldigt bra) bitar för att de som inte läst böckerna och bara känner till LOTR-filmerna skall känna igen sig och vilja se den. Grafiken var ju riktigt bra men vissa rörelser gick så snabbt och det såg nästan ut som att karaktärerna var animerade när de tex fightades. Det såg ut som att det var ett dataspel istället för en spelfilm, och det tycker jag är lite tråkigt.. För jag vill gärna separera det och ha en mer filmisk känsla i just Hobbit. MEN det kan också vara kvalitén på bion som gör det, för jag upplevde ju inte första filmen vara sån i Piteå.

 

 

Men det var mycket de hade lagt till och gjort om som jag tyckte om! Tex scenen med Smaug, som knappt var nån fight i boken blev en awesome strid i filmen. Jag tror också att om man inte har läst boken och bara har sett filmerna så är den nog sjukt bra eftersom de har tagit vissa delar från Sagan om Ringen som gör att det känns mer logiskt att den här är början till allt som hände då.

 

Hoppas att jag inte förstörde för mycket för er pga min review om filmen :) 

 

It never will... Not even for me.

 

Har fått flipp på nagerlack det senaste.

Inte bra.

 

Har aldrig varit särskillt förtjust i nagellack och helt plötsligt är jag galen i det haha.

Gjorde dessutom ett ännu mer onödigt köp att köpa det där diademet.... (När man hänger mycket med attributarna blir det att man tillverkar det mesta själv haha, vilket jag lätt kunnat göra med den här egentligen..)

Älskar den lilla katten <3 Man ser det inte så bra på bilden men man sätter katten där hörlurarna skall sitta så skyddar man hålet. Supersöt accessoar <3

 

Var ett tag sen jag skrev hoho.

Magdansuppvisning i torsdags, sjuk i fredags och helgen ut. Har nämligen haft en enorm huvudvärk som inte gick att bli av med hur jag än gjorde, kunde knappt se för att det gjorde så ont att öppna ögonen, och ingen energi i mina ben att ta mig nånstans på. Det blev dock bättre på kvällen i lördags så jag stack till skolan för att skulptera lite. Men det blev sämre på söndagen så var tvungen att skippa pepparkaksbakningen med Kristin och Madeleine :'( Sen skulle jag varit på tv-spel/filmkväll också och jag mådde bättre på kvällen, men mina ben bar mig inte så då kom Peter, Renée och Thomas hem till mig hehe :'>
Satt i filt och kofta och blev bjuden på glögg <3

 

Idag har varit mycket bättre! Om man bortser hur trött man blir på lektionerna, men tyvärr blir de flesta det på de lektionerna.... En hel del av det vi läser nu har jag dessutom läst på gymnasiet så det kanske förvärrade det hela litegrann.

 

Nu ska jag bli klar med den jäkla kiosken för en gångs skull! Nu har jag segat så mycket på den att jag skäms..... Tjoflöjt!